skamsköljning

jag anser mig inte ha så värst mycket dialekt. men några ord jag använder sticker ändå ut ibland. men jag gillar dem! "tynnre", vilket perfekt ord! "löft", bra där. "klöpp", okej, jag kan medge att när jag säger saker i stil med att "jag klöpp det igår" så reagerar även jag. men kom igen, orden har sin charm!

ett av de bästa orden jag har hört måste ändå vara "skamsköljning". det är ju så talande att det knappt behöver en beskrivning. men för säkerhets skull - den där känslan efter att man har sagt eller gjort något dumt eller pinsamt, då man tänker "fan, varför sa/gjorde jag så?" och helst vill att marken ska öppna sig så man kan falla genom en lucka (vart nu den skulle leda). då skammen sköljer över en? skamsköljning!

ikväll kom R hit och vi tittade på film. the runaways. jag vet inte riktigt. vissa filmer kan man se om och om och om igen (into the wild bland andra), medan andra filmer har man sett, och då har man sett och behöver inte se igen. kvällens film tillhör nog den senare kategorin.

god natt, nu stänger butiken för dagen.

/nèzna