jag gillar inte riktigt när hösten kryper inpå. jag vet att det finns mycket fina och mysiga saker som hör hösten till, och även vintern för den delen, och dem gillar jag. men jag gillar inte tanken att våren, försommaren, sommaren och sensommaren är förbi. men som sagt finns det fina saker. en av dem är att jag kan stå i mitt badrum eller kök och genom takfönstret se stjärnorna :)
helgen har bestått av vad jag behövde. igår promenad ner till, på, samt hem från stan, följt av bakning av morotsbröd (gott) och efter det en timme i skogen. idag har jag hållt mig mestadels inomhus men å andra sidan åstadkommit en novell på snudd på 30 000 tecken. vilket är gränsen. jag vet inte hur pass mycket jag tror på denna novell. men utan att chansa har jag absolut noll chans att vinna.
på torsdag väntas flyg hem. och jag längtar. som en tok! :)
för dålig mat. för lite grönsaker. för lite aktivitet... blablabla. nä, snarare för mycket i huvudet. jag har inte hängt med mig själv på sista tiden. den här helgen ska jag komma ikapp, mig själv. har jag tänkt. har inga måsten att göra. vila, ta igen mig, promenera och bara vara. det är vad jag behöver.
efter fika lyssnade jag och R ikväll på en kvinna vid namn åsa som under tre veckor ifjol levde i en (fattig) kenyansk familj och arbetade som en (fattig) kenyansk kvinna. hon hade anmält sig på en slags annons som gick ut på att man ville arbeta för under 10 kr/dag, utan elektricitet, utan kollektivavtal, utan det ena och utan det andra men däremot mellan soluppgång och solnedgång. hon var en av ungefär 130 sökande. hon var den som fick det. ikväll berättade hon om sina upplevelser och visade bilder därifrån.
jag kan inte annat än att känna: jag vill också! tänk, vilka erfarenheter. så intressant. vilken fantastisk möjlighet till inblick i andra människors liv, i ett annat land med en helt annan kultur. jag tror att man blir mycket rikare som person om man kliver utanför sin låda, utanför sin trygghet, utanför vardagen man har med sina rutiner och bekvämligheter som man tar för givet. oavsett vad man gör som sticker ut från ens vanliga vardagslunk så tror jag att det berikar en. vissa händelser mer än andra.
ibland behöver man inte byta kontinent för att känna en förändring. ibland räcker en mindre sträcka för att känslan av att man gör något utöver sig själv ska infinna sig.
jag vill sträcka mig än längre än så...
/nèzna
igår på långpromenaden fann jag den, doften av höst. inte när vi gick på gångvägen genom skogen, nä, men när vi stod i viadukten där det på asfalten låg små gräshögar som hamnat där på något sätt. där luktade det skog. det förmultnade. den goda höstdoften.
idag inledde jag dagen med en timme i skogen. kände inte samma doft. men det är skönt att vistas i skogen! :) sen kom jag hem och satte igång med tvätt och den våriga aktiviteten att tvätta fönster. eftersom jag inte var här i somras var det ingen idé att tvätta dem innan jag åkte hem i juni. däremot nu. nu finns inte längre spår av den fågel som flög in i rutan någon gång under sommaren.
sommaren. flyktigt borta.
somliga ting är flyktiga. somliga varelser. och jag tänker då och då på jonas gardells show tillfällig gäst i ditt liv. hur många människors liv kommer jag vara en tillfällig gäst i? hur många tillfälliga gäster rymmer mitt liv? somliga vill man inte vara annat än tillfällig med. andra sörjer jag att det inte blev längre än vad det tycks. vad beror det på? vad avgör? vem avgör? hur kommer det sig?
/nèzna
DAGENS LÅT: yellow submarine? men ingen direkt sång utan snarare någon slags konstigt nynnande tillsammans med c
DAGENS SAKNAD: m
DAGENS KLÄDSEL: jeans, linne, kofta och jacka i handen/kassen (vädret kan inte påstås vara annat än lurigt såhär års!)
DAGENS FRISYR: uppsatt
DAGENS PLANER: med tanke på att dagen övergått till vad som tidigare idag var morgondag, är de närmsta planerna att sova
DAGENS ROLIGASTE: att sitta på en sten i skogen och se liten ut? :P
DAGENS BÄSTA: lördag!
DAGENS SÄMSTA: att jag inte kommer igång att skriva det där som jag tänkt att jag ska skriva
DAGENS VÄN: c
DAGENS DRYCK: coca cola light
DAGENS LÄNGTAN: nästnästa helg :)
DAGENS GODIS: marabou daim
DAGENS KÖP: diverse från ö&b och bananer samt potatis från coop. yeah!
ibland händer det att man fastnar i en tanke, man vet att förr eller senare kommer man utföra den, men ändå drar man ut på det; desto bättre känns det när man väl fått tummen ur och inser att, det gick ju bra! det känns bra. bättre än tänkt, och, vad hindrade förr?
man skulle ju kunna tro att ämnet svenska i skolan handlar om att traggla glosor och grammatik eller att läsa eller att skriva. men, det kan även innehålla att hela klassen, om än bara tre personer, står och hänger över en volvo årgång 65 med öppen huv och lyssnar när den entusiastiske läraren visar de olika delarna i motorn, med mera. ty det var uppgiften för oss till idag - att beskriva/förklara/berätta/reda ut begrepp om olika delar av bilen. lite sisådär lagom enkelt för en helt ointresserad. vilket ledde till en kanske inte alltigenom helt nöjd lärare, som drog med oss ut för att hålla demonstration.
men, det var faktiskt skapligt kul ändå. och en vacker (ful) dag när jag står hos en bilhandlare/på en verkstad och jobbar som tolk, då kommer jag nog tänka tillbaka på dagens lektion. och förhoppningsvis minns jag då något från dagens visning.
fast, idag hade jag nog helst bara velat stå där och titta och lyssna på tranorna som flög omkring ovanför oss :)
/nèzna
såg nyss på facebook den statusuppdatering jag hade för exakt två år sedan. den handlade om att jag på lunchen legat på bryggan vid skolan och hört vågskvalp och båtkluck, hur idylliskt det var. och med ens färdades jag tillbaka i tiden och låg där på rygg på bryggan, längst ut där den långa smala flytbryggan övergår till en lite större kvadrat där man får plats några stycken i bredd.
jag tänker att det här är min sista höst, vad gäller så mycket. och jag tänker att det är så mycket fint jag fått, och får, vara med om. så många fina minnen jag kommer ta med mig från min umeåtid. människor jag mött, skrattattacker jag haft, platser jag sett och upplevelser jag levt. det är ganska fascinerande egentligen. hur mycket som kan rymmas inom en så, relativt, liten tidsrymd.
och så den där känslan av det förgängliga. att fyra år är en oändlig period, men nu smakar jag på slutet av den. jag är inne på min sjunde termin här. av åtta. och det känns som att svisch så är jag där, i juni med ett examensbevis (förhoppningsvis!) i handen. och sen? sen blir det ungefär som med studenten: man ska ut i det riktiga livet. vad nu det betyder?! och jag blir lite matt när tänker på det. flytt med allt vad det innebär. till vartåt det nu bär...
men det är något som blir senare.
för nu,
är nu!
och ibland är det bra att påminna sig om vad anders zorn någon gång sa:
"tvivlar man på egen förmåga skapar man ej stora ting"
/nèzna
så skulle man ha kunnat utropa sisådär fem-över-halv/tjugo-i-sex imorse då rutorna skallrade och mullret det smällde. från så gott som ingenstans kom världens åskknall som tycks ha hörts lite överallt, trots att folk i vanliga fall brukar sova så dags. men med tanke på det myckna regnandet som åstadkom skapligt dånande på tak staden över, är det kanske inte så förvånande att så många ändå vaknade...
en glader nyhet - praktiken i höst blir i ... UPPSALA! och eftersom det är höstlov veckan före blir det hela fem veckor i mitt kära knivsta och fina uppsala. fem veckor. det är ett halvt sommarlov det :)
(men mycket vill ha mer (?) och jag drömmer om att resa någonstans på lovet. en vecka. eller några dagar. till ett varmt vackert land. med sol, med bad, med upplevelser och inspiration.)
helgen var fin. rakt igenom.
pluto är inte längre någon planet.
det vet vi, typ, sen några år.
idag fick vi veta att öland inte är en ö.
på grund av ölandsbron.
är jorden verkligen rund?
yes, jag tycks ha undsluppit förkylningen med blotta förskräckelsen (peppar, peppar, ta i trä). men med tanke på att jag igår var vaken mellan 10 och 12 och sen sov vidare till 16, så fanns det nog ändå ett visst behov för en dag hemma. och idag inga lektioner hur som helst så det var ju ganska bra tajmat på så sätt.
jag tittade nyss ut genom fönstret. ner mot vägen. såg någon ligga på gräsmattan bortom vägen. märkligt. det har regnat = ingen borde bara ligga och slappa på gräsmattan (inte den värmen heller för den delen och någon sol finns inte att tala om idag). men så såg jag att vem-det-nu-är låg där med en kamera mot björkstammen. och nu är där två personer.
jag vill också fotografera. ute. tokigt och slugt. fint och fult. planerat och spontant. natur och folk. i färg och sepia och svartvitt.
och jag skulle vilja ha ett eget mörkrum. tänk så härligt det vore! jag kan nog inte minnas någon plats där tiden någonsin har gått så fort, som när jag befunnit mig i mörkrum. det är något väldigt speciellt med att se bilden växa fram i framkallningsbadet och man själv bestämmer när den är färdig, förflyttar vidare till stoppbad och sen fixering för att slutligen ligga i vattenbad innan bilderna hängs upp på tork.
en dag... :)
och jag sitter och känner efter exakt hur pass förkyld jag tycks bli. vill inte. särskilt inte denna helg. jag hoppas och håller tummen för att det är något dumt som bara spökar idag och ger med sig till imorgon!
ute lyser en gatlampa, över himlen drar molnen förbi snabbt som jag vet inte vad, björkarna svajar och regnet det piskar. en riktig höstdag!
när jag tittar in till grannen i huset bredvid tror jag mig se något jag själv önskar mig framöver - en stor (!) bokhylla, full (!) av böcker.
och dagens nya ord är: grötmyndig. tack lisette :)
...och hösten gör sig mer och mer påmind. men än vägrar jag att släppa taget helt om sommaren; på väg ner till stan imorse var det så pass varmt att det gick att gå utan att ha jackan på sig. klockan 06:50 och 15 grader varmt. våga vägra jacka! (den fick dock följa med i handen ändå, och det var jag glad för när jag vid 12-tiden stod ute en kvart i småregn och väntade på bussen från skolan).
idag tre timmars tolkövning. det blir mycket orddiskussioner i skolan. både på svenskan, teckenspråkslektionerna liksom tolkämnespassen. det är en av de saker som jag tycker är så himla roligt med skolan. alla kluringar och vändningar vad gäller ord och formuleringar. kan man säga si? kan man säga så? man kunde ju säga så då, varför fungerar inte si? och så vidare. och så vidare. och så vidare, i all oändlighet.
som tolk blir man aldrig färdig. man kan ständigt lära sig nya saker. exempelvis har jag som läxa till nästa fredag att ta reda på hur en bilmotor ser ut, vad delarna heter och hur det hela fungerar. för vem vet, kanske kommer jag tolka dylikt en vacker (eller kanske snarare en ful) dag?!
tänk om man kunde vakna upp en dag och ha hela nationalencyklopedin, wikipedia samt google inprogrammerat i huvudet. tänk vad man skulle kunna då!
/nèzna
igår small det. igår hände det. igår var Dagen T. dagen tolkning. och jag tycker att vi gjorde det bra! jag känner väl att jag hade kunnat göra det bättre, men omständigheterna var sådana att det kändes ganska... rörigt, och med de förutsättningar det innebär tycker jag att vi gjorde vad vi kunnat göra!
jag tycker om att stå på scen. det är roligt. jag känner mig ganska bekväm med det. det gör mig ingenting att jag står ovanför och inför alla. det svåra kan vara att veta var man ska titta. särskilt då man inte har något att göra, som när det i en sång är mellanspel och jag inte har något att teckna, utan bara står där och väntar på något som eventuellt skall komma. men det tror jag är sånt som kommer med vanan och erfarenheter.
tanken slog mig i förrgår: "imorgon gäller det. nyss var det två veckor längre fram i tiden, men nu är det imorgon!". och då kom jag att tänka på att för ett år sedan (exakt ett år sedan, idag 4/9) då fjolårets fyror stod på scen på stan och tolkade, och vi stod på torget nedanför och tittade, och sa "tänk! om ett år, då är det VI som står där!". och nu tänker jag: "igår stod jag där... var står jag om ett år framåt från idag?"
det märkliga med livet. snabbheten. det flyktiga. ovissheten.
/nèzna
på grund av trötthet och lite annat blev det ingen skola för min del idag. istället sömn, stan, tvätt och övning hemma. övning inför morgondagen. imorgon - stå på scen. på stan. inför folk. tolka. tolka prat. tolka sånger. första gången någonsin. spännande. imorgon. redan? det var ju två veckor dit nyss. men jag tror det blir bra. och skulle det inte bli topp (hallå, det är första gången!) så tror jag det blir väldigt roligt efteråt om inte annat. att ha gjort det. hoppas på adrenalin! :) på kvällen länganfest. som gjort för ett roligt dygn! :)
utanför mina händers räckvidd
flyga med vinden
dit den bär
hoppas på mjuk landning
