efter fika lyssnade jag och R ikväll på en kvinna vid namn åsa som under tre veckor ifjol levde i en (fattig) kenyansk familj och arbetade som en (fattig) kenyansk kvinna. hon hade anmält sig på en slags annons som gick ut på att man ville arbeta för under 10 kr/dag, utan elektricitet, utan kollektivavtal, utan det ena och utan det andra men däremot mellan soluppgång och solnedgång. hon var en av ungefär 130 sökande. hon var den som fick det. ikväll berättade hon om sina upplevelser och visade bilder därifrån.
jag kan inte annat än att känna: jag vill också! tänk, vilka erfarenheter. så intressant. vilken fantastisk möjlighet till inblick i andra människors liv, i ett annat land med en helt annan kultur. jag tror att man blir mycket rikare som person om man kliver utanför sin låda, utanför sin trygghet, utanför vardagen man har med sina rutiner och bekvämligheter som man tar för givet. oavsett vad man gör som sticker ut från ens vanliga vardagslunk så tror jag att det berikar en. vissa händelser mer än andra.
ibland behöver man inte byta kontinent för att känna en förändring. ibland räcker en mindre sträcka för att känslan av att man gör något utöver sig själv ska infinna sig.
jag vill sträcka mig än längre än så...
/nèzna
Häftigt att det var just i Kenya hon varit, jag kan verkligen få en bild av hur det var efter att jag varit där. Men som du säger, att utmana sig själv och ta sig utanför sin trygga bubbla kan man göra på flera vis.
SvaraRadera